Aktiv förvaltning vs. indexfonder – vad passar din investeringsstrategi?
Valet mellan aktivt förvaltade fonder och indexfonder är en av de vanligaste frågorna jag stöter på hos sparare. Det är ett vägskäl som kan kännas snårigt, med argument för båda sidor. Medan indexfonder lockar med låga avgifter och enkelhet, lovar aktiv förvaltning potentialen att överträffa marknaden. Men vad innebär det i praktiken för dig och ditt sparande? Låt oss dyka djupare in i skillnaderna, fördelarna och nackdelarna för att hjälpa dig att forma en strategi som verkligen passar dina mål och din syn på sparande.
Vad skiljer aktiv förvaltning från indexfonder?
För att kunna göra ett informerat val behöver vi först förstå kärnan i de två strategierna. De representerar två fundamentalt olika sätt att närma sig investeringar på börsen.
Passiv förvaltning (Indexfonder)
Passiv förvaltning, som är synonymt med indexfonder, handlar om att spegla ett specifikt marknadsindex, exempelvis OMXS30 för Stockholmsbörsen eller ett globalt index som MSCI World. Målet är inte att slå marknaden, utan att följa den så nära som möjligt. Fonden köper de aktier som ingår i indexet, i ungefär samma proportioner. Det är en ’följa John’-strategi, som Vanguards grundare John C Bogle beskrev som att ’köpa hela höstacken istället för att leta efter nålen’. Förvaltarens roll är begränsad till att säkerställa att fonden följer sitt index, vilket leder till betydligt lägre omkostnader. Pensionsmyndigheten beskriver det som att värdepapperen väljs ut baserat på indexets sammansättning, inte förvaltarens egna analyser. Även Handelsbanken betonar att investeringsbesluten är regelbaserade och styrs av indexets metodik.
Aktiv förvaltning
Aktiv förvaltning är raka motsatsen. Här är målet uttalat att överträffa ett jämförelseindex. En fondförvaltare med sitt team analyserar marknader och enskilda bolag för att handplocka de investeringar de tror kommer att prestera bättre än genomsnittet. Portföljen kan därför avvika kraftigt från indexets sammansättning. Denna analys- och urvalsprocess kräver mer resurser, både i form av analytiker och handel, vilket oundvikligen leder till högre förvaltningsavgifter. Målet är att, genom expertis och aktivitet, skapa en överavkastning som mer än väl kompenserar för den högre kostnaden.
Indexfondernas värld – fördelar och begränsningar
Indexfondernas popularitet har skjutit i höjden globalt, och det finns goda skäl till det. Men som med allt finns det både ljusa sidor och begränsningar.
Fördelar med indexfonder
Den främsta lockelsen är de låga avgifterna. Enligt min erfarenhet är kostnaden en av de absolut viktigaste faktorerna för långsiktig avkastning. Eftersom indexförvaltning är mindre resurskrävande, kan avgifterna hållas nere, ibland till och med nära noll för vissa svenska indexfonder. Detta innebär att en större del av marknadens avkastning faktiskt hamnar i din ficka. En annan stor fördel är enkelheten och transparensen. Du vet vad du får – en bred exponering mot den marknad indexet följer. Passiv förvaltning erbjuder också god diversifiering nästan per automatik, vilket sprider risken över många olika bolag och sektorer, något som är grundläggande i ett sunt sparande. Dessutom innebär den låga omsättningen i portföljen ofta färre skattepliktiga händelser och lägre transaktionskostnader, vilket gynnar den totala avkastningen.
Begränsningar med indexfonder
Men det finns också begränsningar. Per definition kan en indexfond aldrig slå sitt jämförelseindex; den kommer snarare att prestera aningen sämre på grund av de (om än låga) avgifterna och eventuella små avvikelser i efterbildningen. Denna avvikelse kallas ’tracking error’ – måttet på hur väl en indexfond lyckas följa sitt index; ett lågt tracking error är önskvärt. Om marknaden går ner, följer indexfonden med ner i samma utsträckning. Det finns ingen förvaltare som aktivt försöker skydda kapitalet genom att sälja av innehav vid befarade nedgångar. Du är helt enkelt exponerad mot marknadens svängningar, på gott och ont. Dessutom är du bunden till de bolag som ingår i indexet, oavsett om du personligen anser dem vara bra investeringar eller inte. Vissa kritiker, inklusive John Bogle själv, har varnat för att den ökande populariteten för passiva fonder kan leda till snedvridningar på marknaden och en oönskad koncentration av ägande hos ett fåtal stora förvaltare, vilket kan påverka bolagsstyrningen.
Aktiv förvaltning – jakten på överavkastning och dess utmaningar
Den aktiva förvaltningen lockar med löftet om att göra det bättre än genomsnittet. Men är det ett realistiskt löfte för de flesta?
Potentialen med aktiv förvaltning
Lockelsen med aktiv förvaltning ligger i potentialen att få en avkastning som är bättre än marknadens genomsnitt. En skicklig förvaltare kan, genom djupgående analys och strategiska beslut, identifiera felprissatta aktier eller förutse marknadstrender och på så sätt skapa ett mervärde för andelsägarna. Flexibiliteten är en annan fördel; förvaltaren kan anpassa portföljen efter rådande marknadsklimat, undvika vissa sektorer eller satsa extra på andra. I teorin kan detta leda till både högre avkastning och bättre riskhantering, exempelvis genom att minska exponeringen vid marknadsoro eller använda sig av hedgingstrategier. Aktiva förvaltare kan också anpassa strategier för att exempelvis hantera skattekonsekvenser mer effektivt för investeraren.
Utmaningar och risker
Utmaningen ligger dock i att dels hitta de där genuint skickliga förvaltarna, dels att deras prestation ska motivera den högre kostnaden. Forskning, bland annat refererad av Nordnet och Småspararguiden, visar entydigt att majoriteten av aktivt förvaltade fonder misslyckas med att slå sina jämförelseindex över tid, efter att avgifterna är bortdragna. Nobelpristagaren William F. Sharpe påvisade redan 1991 att det matematiskt sett är svårt för den genomsnittliga aktiva förvaltaren att slå marknaden efter kostnader. Den högre avgiften blir en konstant motvind som förvaltaren måste övervinna bara för att nå upp till indexnivån. Dessutom finns risken för ’aktiv risk’ – att förvaltarens val visar sig vara felaktiga och leder till en avkastning som är sämre än index. Ett annat problem är så kallad ’smygindexering’ (closet indexing), där fonder marknadsförs som aktiva och tar ut höga avgifter, men i praktiken ligger väldigt nära sitt jämförelseindex. Här kan måttet ’active share’ vara ett verktyg för att bedöma hur aktiv en fond verkligen är. Ett högt värde (närmare 100%) indikerar att fonden skiljer sig mycket från sitt index och förvaltaren tar egna beslut, medan ett lågt värde (under 60% brukar nämnas som gräns) tyder på att fonden ligger nära index och kan vara en så kallad smygindexfond som tar betalt för aktiv förvaltning utan att riktigt leverera den.
Varför avgiften är så viktig
Jag kan inte nog understryka vikten av att förstå och jämföra avgifter. En årlig avgiftsskillnad på exempelvis 1 procentenhet mellan en aktiv fond och en indexfond kan låta lite, men över en lång sparhorisont blir effekten enorm på grund av ränta-på-ränta-effekten. Den där procenten äter upp en betydande del av din potentiella avkastning, år efter år. Som Småspararguiden påpekar, med en förväntad realavkastning på kanske 5-7% per år, är 1% i avgift en stor andel. Tittar vi på typiska avgifter kan en passiv Sverigefond kosta runt 0,2-0,4% medan en aktivt förvaltad motsvarighet ofta ligger runt 1,2-1,5% eller mer, enligt data från exempelvis Avanza. Finansinspektionen publicerar jämförelsetal som kan hjälpa dig att se hur en fonds avgift står sig mot snittet för liknande fonder. Enligt min erfarenhet är låga avgifter den säkraste vägen till en bra långsiktig nettoavkastning för de flesta sparare.
Prestation i praktiken – vad säger siffrorna?
Historisk data ger en ganska tydlig bild, även om den inte är en garanti för framtiden. Studier från bland annat S&P Global (SPIVA-rapporterna) och Morningstar visar konsekvent att en majoritet av aktivt förvaltade fonder, särskilt på stora, effektiva marknader som USA:s aktiemarknad (large cap), underpresterar jämfört med sina passiva motsvarigheter över längre tidsperioder (t.ex. 10 eller 20 år). En studie visade att endast cirka 4% av professionellt förvaltade portföljer i USA konsekvent slog sina index över en 20-årsperiod fram till 2022. Endast en liten andel lyckas konsekvent leverera överavkastning efter avgifter.
Det betyder inte att alla aktiva fonder är dåliga. En analys av svenska Sverigefonder som Avanza refererar till visade att en betydande andel (19 av 43) aktivt förvaltade fonder faktiskt slog den bästa indexfonden under en femårsperiod. Samtidigt fanns det också många aktivt förvaltade fonder i botten av listan. Variationen och därmed risken är alltså större inom aktiv förvaltning – potentialen för vinst är högre, men det är även risken för förlust jämfört med index.
Intressant nog finns det marknadssegment där aktiv förvaltning verkar ha bättre förutsättningar att lyckas. Morningstars data pekar ut räntefonder och fastighetsfonder som kategorier där en högre andel aktiva fonder slagit sina passiva jämförelser under vissa perioder (t.ex. över 50% framgångsgrad för fastighetsfonder över 10 år fram till juni 2024). Även mindre effektiva marknader, som tillväxtmarknader eller småbolagsmarknader, nämns ofta som områden där aktiv förvaltning potentiellt kan skapa större mervärde, då informationen är mindre spridd och möjligheterna att hitta ’guldkorn’ kan vara större. Det kräver dock att du som investerare gör en noggrann analys av fonden och förvaltaren.
Att välja rätt väg för just din portfölj
Så, vad ska du välja? Svaret är inte svartvitt utan beror helt på din personliga situation, dina mål, din risktolerans och hur mycket tid och engagemang du vill lägga på dina investeringar.
När passar indexfonder bäst?
För de allra flesta som sparar långsiktigt, kanske till pensionen eller till barnen, rekommenderar jag oftast en bas av billiga, breda globala och svenska indexfonder. Det är ett enkelt, transparent och kostnadseffektivt sätt att få en god riskspridning och ta del av marknadens generella tillväxt. Det är en strategi som kräver minimalt med underhåll och som historiskt visat sig vara svårslagen för den genomsnittlige spararen som vill ha en ’köp och behåll’-strategi.
När kan aktiv förvaltning vara ett komplement?
Om du däremot har ett stort intresse, tid att följa upp och analysera, och en tro på att aktiv förvaltning kan ge ett mervärde i specifika delar av marknaden, kan aktivt förvaltade fonder vara ett komplement. Det kan handla om att investera i en nischad branschfond, en tillväxtmarknadsfond eller en fond med en specifik hållbarhetsprofil där indexalternativen kanske inte fullt ut möter dina krav på urval eller påverkansarbete. Men var då medveten om riskerna och de högre kostnaderna. Utvärdera fonden noggrant – titta på historisk prestation (medveten om dess begränsningar), förvaltningsstil (är investeringsfilosofin tydlig och konsekvent över tid?), kostnader och gärna mått som active share. Titta även på förvaltarens erfarenhet och om fondbolagets intressen verkar ligga i linje med dina som sparare. Kom ihåg att regelbundet, kanske en gång per år, följa upp hur fonden presterar i förhållande till sitt jämförelseindex och dina förväntningar.
En kombinerad strategi
En kombination är ofta en klok väg att gå. Många bygger en stabil grund med indexfonder och kryddar sedan portföljen med en eller ett par aktivt förvaltade fonder inom områden där de ser en specifik potential eller har en starkare övertygelse. Denna hybridstrategi kan ge det bästa av två världar: den låga kostnaden och breda exponeringen från indexfonderna, kombinerat med potentialen för överavkastning från de aktivt förvaltade delarna.
Bortom det binära valet – framtidens investeringslandskap
Debatten mellan aktiv och passiv förvaltning lär fortsätta, men framtiden kanske inte är så svartvit. Vissa bedömare, som Research Foundation, pekar på att även om passiva fonder vuxit enormt (och nu utgör mer än hälften av tillgångarna i USA enligt Morningstar), så förvaltas fortfarande en majoritet av världens kapital aktivt, särskilt utanför USA:s large cap-segment. De lyfter också fram en trend mot mer skräddarsydda och teknologidrivna lösningar, så kallade ’hyper-managed’ konton, vilket innebär högst individualiserade portföljer som styrs av avancerad teknik och dataanalys och kan kombinera det bästa från båda världar. Dessa skulle kunna erbjuda kostnadseffektiva och anpassade helhetslösningar baserade på varje sparares unika behov och preferenser. Kanske kommer framtidens sparande handla mindre om att välja ’antingen eller’ och mer om att hitta den optimala, personliga mixen i ett alltmer sofistikerat investeringslandskap. Oavsett utveckling förblir dock grundprinciperna desamma: förstå vad du investerar i, håll koll på kostnaderna och ha en tydlig, långsiktig plan.
Inga kommentarer